Slut-vabat

Kategori:

I tisdags var det dags för tenta igen. Händer alldeles för ofta.
Efteråt tog vi i alla fall bilen och åt i Gränbys foodcort. 
Bild på det:
Sen efterlängtat kattmys.

Övrig tid skulle jag säga att det är detta jag sysslar med:






VABRUARI

Kategori:

Jag har under de senaste ca 4 veckorna vab:at mig själv så intensivt, tröstande och läkande att jag borde förtjäna en fet jävla guldmedalj. Först var det influensa. "Inte så konstigt, Uppsala hade i februari sina högsta siffror någonsin för antalet insjuknade. Jag tar mig igenom detta". Så efter dryga veckan var jag på benen och därmed på skolan igen. Hungrig på livet och lärdom och lyxen att ha sina kursare så nära så nära. Samma dag är det examination i katetersättning. Och jag tror att det var ungefär samtidigt som jag på aningens nervösa händer förde in slangen i  plastpenisen som mina bihålor bestämde sig för att med dunder och brak slå igen. Stänga varenda liten por till öppning. Ge ifrån sig ett kväljningsframkallande illaluktande snor och en smärta jag inte önskar någon. I ett skick som jag hoppas gjorde att inte ens mina päron hade känt igen mig tillbringade jag en hel kväll på närakuten, fick en stark jävla antibiotikakur samt köpte på mig probimage-tabletter i förebyggande syfte då jag visste att tarmfloran sakta men säkert skulle förintas. Men inte hjälpte det!!!!! En vecka som frisk (DOCK med halsont ska tilläggas) hinner passera innan jag (antagligen från någon ohygienisk barnfamilj på Friends arena under mello-repet i fredags) smittas av allas våran GASTROENTERIT - aka magsjuka. 
Applåder till min kropp, du har ännu en gång överträffat mig.



JUL"LOV" OSV

Kategori:

I jul var jag hemma. Något som kändes som två dagar. En dag då jag rullade in på Umeå C och familjen stod så rörande jävla fina, uppradade med flaggor med interna grejer skrivna om mig och vinkade och jag sprang av och vi kramades och jag grät lite och det jublade i hela kroppen. Också en dag då jag i den tidigaste av morgnar stod på Umeå C igen, klev på tåget, vinkade till mamma och pappa som stod påpälsade och så söta och fina och utåt sett glada fast jag vet att de var ledsna och vi vinkade och fortsatte vinka även när tåget började rulla i riktning söderut igen och de båda joggade med en bit trots pappa med sin trasiga höft och jag blev varm och lycklig och kände mig nöjd trots ett jullov som inte alls var lov eftersom jag mest pluggade till omtenta som jag lyckats dra på mig. Men så ändå en så härlig känsla att rulla tillbaka till det nyuppbyggda och spännande.