Men. så idag hände det.

Alltså är det något jag riktigt går igång på (av irritation) så är det reklamkampanjer med felfria, skrattandes ungdomar med en mun som saknar gräns för hur stor den kan bli.

På instruktioner från fotokillen stod vi alltså med bilen parkerad på teg, vid älven, i solskenet. Sen skulle vi stå på varsin sida av bilen och titta på varann och "skratta avslappnat". Sedan gå in i bilen och bara "prata intensivt med mycket gestikulerande". Den enda höjdpunkten med detta, (och som dessutom blev hela lösningen för att jag faktiskt skulle kunna stå där vid bilen skrattandes och vara jävligt exalterad över att få köra) var att min motspelerska fann detta uppdrag ytterst jobbigt och frågade mig både en och två gånger om "håret låg rätt". Nä, hellre sitter jag på kökssoffan och hånar kidsen i reklamkatalogerna för språkresor än att vara en del av det själv.

Fast. Det var rätt kul också